Habla ing... ing... ingenting?

Vädret är gynnsamt och jeansen ligger slängda på golvet. en pitbull sitter och dricker te med fru Andersson.

Alldeles riktigt, det här blir ingen vanlig blogg. Det här blir en flumblogg som kommer få dig att skratta så pass mycket att tänderna kommer trilla ut ramla in och trilla ut igen. Och det är rätt mycket.

Jag, som många av mina fellow fjortisar, satt och tänkte igenom det här med bilddagboken.
Vad är det som får människor att bli så upprörda över någonting så litet och obetydligt?
Vill ni veta vad jag kom fram till? 
Exakt samma sak som alla andra. Internet är dagens ungomars ansikte utåt. Visst bryr vi oss fortfarande om vårat RIKTIGA utseende, men det är ju bara för att någon skulle kunna ta en bild någonstans på oss och se till att vi hamnar på nätet. Och på nätet vill man ju inte se osminkad ut.

Nej jag tror faktsikt att det här med communitys har gått lite överstyr (och tro mig jag har koll på de flesta).
Jag tänker inte lägga av. Jag tänker inte ens dra ner på mitt surfande på dessa internets oaser. Det enda jag ska ändra på är mitt sätt att se på folk på dessa platser. 

Tänk dig att den där snygga killen som du flörtar med på bilddagboken eller Facebook faktiskt kan vara jag. Bara det att jag inte lagt ut bilder på mig själv. Verkligheten finns där ute av en anledning. Livet utnyttjar den och det tycker jag att du också ska göra. Vi lever bara en gång. Varför inte göra något roligt o sen se ifall det finns någonting efteråt som låter oss minnas allt vi gjort. 

Jag tror inte på liv efter döden. Men jag tror på död efter livet.



Abrakadabra.. man ska inte ropa hej förrens man har alla tomtar på loftet!!!

Jag är inte kär i dig.. jag älskar mig själv så mycket att jag behöver dig för att kunna älska mig ännu mer..

Här sitter man o hatar sig själv. Inte så alltså.. jag bara älskar dig så mycket att jag hatar mig.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0