Natten är för lång för mig
Om man skulle dra till med en liten blogg om något såntdär gammalt vanligt Lunarämne nu såhär när man siter ensam i en lägenhet och har spytt upp allt som man stoppat i sig sen igårkväll (vilket bara blir det godis jag fick av Emma och två chokladkakor men ändå).
Jo men jag tror nog jag gör det..
Att berätta för någon hur vacker man anser att personen i fråga är kan vara en av de svåraste grejer man kan göra. Eller tvärtom. Det beror helt och hållet på hur man är som person själv. Jag är av den första sorten. För att jag ska kunna dela med mig av mina känslor till någon alls måste jag vara säker på att personen i fråga känner precis likadant. Annars är jag alldeles för rädd för att allt bara ska gå åt helvete.
Mitt stora problem nu/idag är det här:
Det finns två helt underbart trevliga människor. Den ena känner jag mig 100% säker på att jag skulle kunna älska fullt ut och verkligen ha ett såntdär seriöst förhållande som jag, lite dumt, alltid söker efter.
Den andra däremot vet jag inte än. Jag vet verkligen inte alls än. Det enda jag vet är att den personen är så himla allt.
Då är ju frågan, Vem ska man välja? Ska man välja ens?
Och på vilka grunder ska man i såna fall välja?
Mina tankegångar kring det här har mestadels varit i stil med "Jag väljer inte utan jag skiter fullständigt i det och låter dom ta första steget om någon ska göra det annars ska jag leva vidare med mitt liv utan någon av dom".
Men jag måste erkänna för er och mig själv att jag klarar inte av såntdär. Och ännu värre blir det när jag nu bestämt mig för att rikta in mig på en och det känns såhär konstigt som det gör. -tralala-
Jo för ni förstår. jag valde en idag. Och då tänkte jag direkt att nu jävlar blire fullt ut. Kanske inte berätta vad jag känner eller så direkt men fan det ska satsas ifrån min sida för en gångs skull.
Vad tror ni inte händer då? Jo självklart så är du (jag benämner dig som du eftersom att det förmodligen är en läsare) så allmänt ointresserad av mig som det bara går att vara. Jag försöker på alla små, gömda och halvt tydliga sätt att få dig att vilja umgås med mig och kanske ta det initiativet att fråga själv eftersom att jag inte vågar. Men det enda man får tillbaks när man "försöker" blir tråkiga svar om *ingenting viktigt men det kan avslöja för mycket* vilka gör mig deppig på nåt konstigt sätt.
Visst det finns verkligen inget mer jag vill än att DU ska ha roligt och att DU ska må bra. Men grejen är den att jag vill att DU ska känna allt det där som jag känner när jag är med dig när du är med mig. (krångligt javisst.. Men läs det ett par gånger o det sätter sig tillrätta)
Att DU ska känna samma lycka jag känner och att DU ska få samma känslor i hela kroppen när DU är med mig som jag får.
Istället för att vara med dig just nu sitter jag nu här o undrar vad DU har för dig. Och det värsta av allt är väl att jag förmodligen fantiserar exakt rätt om just vad du gör. Det är nämligen en sak jag lärt mig efter mina få år som en *får icke avslöjas detta heller för då blire för mycket för mig* att finns det någonting som tjejer gärna gör med vem fan som helst *nope här missar vi lite info* så är det att knulla tills man inte kan gå längre bara för att *nnneo* gör en lite mer frigjord. Så det är exakt vad du gör just nu. Ända tills jag vet att det är vad du inte gör. Vilket jag aldrig kommer att få veta.
Därför har du helt omedvetet krossat mitt hjärta.
Du krossade det som om det vore en mygga mitt i sommaren som surrade lite för nära ditt öga.
Jag är en såndär jobbig grej som sticker i ditt öga?
Jag är ett problem som du drog på dig av misstag för att du inte trodde att jag var sånhär. Du trodde att jag var en normal pojk som bara var ute efter sex och kanske några veckors umgänge. Men tyvärr var jag en grabb med känslor som sällan dör ut särskilt snabbt. Alla de där gamla känslorna finns kvar. De gömmer sig i mitt inre. Just det, gömmer sig!
För att jag någonsin skulle släppa ut en endaste känsla är något som (ja se på fan) GUD förbjuder!
Att jag någonsin ska få ha det där perfekt livet där allting känns totalt bekymmersfritt, så som det gör när man har någon att älska, är en chans på miljonen. OM INTE MER!
För inatt vet jag vad du gör. Du tänker inte på mig. Du saknar inte mig och du har någon annan bredvid dig.
Jag däremot. Jag tänker som FAN på dig. Jag saknar dig av HELA MIN KROPP och jag ligger här ensam.
Tystnad,
Tunnel,
Avfart.
Jo men jag tror nog jag gör det..
Att berätta för någon hur vacker man anser att personen i fråga är kan vara en av de svåraste grejer man kan göra. Eller tvärtom. Det beror helt och hållet på hur man är som person själv. Jag är av den första sorten. För att jag ska kunna dela med mig av mina känslor till någon alls måste jag vara säker på att personen i fråga känner precis likadant. Annars är jag alldeles för rädd för att allt bara ska gå åt helvete.
Mitt stora problem nu/idag är det här:
Det finns två helt underbart trevliga människor. Den ena känner jag mig 100% säker på att jag skulle kunna älska fullt ut och verkligen ha ett såntdär seriöst förhållande som jag, lite dumt, alltid söker efter.
Den andra däremot vet jag inte än. Jag vet verkligen inte alls än. Det enda jag vet är att den personen är så himla allt.
Då är ju frågan, Vem ska man välja? Ska man välja ens?
Och på vilka grunder ska man i såna fall välja?
Mina tankegångar kring det här har mestadels varit i stil med "Jag väljer inte utan jag skiter fullständigt i det och låter dom ta första steget om någon ska göra det annars ska jag leva vidare med mitt liv utan någon av dom".
Men jag måste erkänna för er och mig själv att jag klarar inte av såntdär. Och ännu värre blir det när jag nu bestämt mig för att rikta in mig på en och det känns såhär konstigt som det gör. -tralala-
Jo för ni förstår. jag valde en idag. Och då tänkte jag direkt att nu jävlar blire fullt ut. Kanske inte berätta vad jag känner eller så direkt men fan det ska satsas ifrån min sida för en gångs skull.
Vad tror ni inte händer då? Jo självklart så är du (jag benämner dig som du eftersom att det förmodligen är en läsare) så allmänt ointresserad av mig som det bara går att vara. Jag försöker på alla små, gömda och halvt tydliga sätt att få dig att vilja umgås med mig och kanske ta det initiativet att fråga själv eftersom att jag inte vågar. Men det enda man får tillbaks när man "försöker" blir tråkiga svar om *ingenting viktigt men det kan avslöja för mycket* vilka gör mig deppig på nåt konstigt sätt.
Visst det finns verkligen inget mer jag vill än att DU ska ha roligt och att DU ska må bra. Men grejen är den att jag vill att DU ska känna allt det där som jag känner när jag är med dig när du är med mig. (krångligt javisst.. Men läs det ett par gånger o det sätter sig tillrätta)
Att DU ska känna samma lycka jag känner och att DU ska få samma känslor i hela kroppen när DU är med mig som jag får.
Istället för att vara med dig just nu sitter jag nu här o undrar vad DU har för dig. Och det värsta av allt är väl att jag förmodligen fantiserar exakt rätt om just vad du gör. Det är nämligen en sak jag lärt mig efter mina få år som en *får icke avslöjas detta heller för då blire för mycket för mig* att finns det någonting som tjejer gärna gör med vem fan som helst *nope här missar vi lite info* så är det att knulla tills man inte kan gå längre bara för att *nnneo* gör en lite mer frigjord. Så det är exakt vad du gör just nu. Ända tills jag vet att det är vad du inte gör. Vilket jag aldrig kommer att få veta.
Därför har du helt omedvetet krossat mitt hjärta.
Du krossade det som om det vore en mygga mitt i sommaren som surrade lite för nära ditt öga.
Jag är en såndär jobbig grej som sticker i ditt öga?
Jag är ett problem som du drog på dig av misstag för att du inte trodde att jag var sånhär. Du trodde att jag var en normal pojk som bara var ute efter sex och kanske några veckors umgänge. Men tyvärr var jag en grabb med känslor som sällan dör ut särskilt snabbt. Alla de där gamla känslorna finns kvar. De gömmer sig i mitt inre. Just det, gömmer sig!
För att jag någonsin skulle släppa ut en endaste känsla är något som (ja se på fan) GUD förbjuder!
Att jag någonsin ska få ha det där perfekt livet där allting känns totalt bekymmersfritt, så som det gör när man har någon att älska, är en chans på miljonen. OM INTE MER!
För inatt vet jag vad du gör. Du tänker inte på mig. Du saknar inte mig och du har någon annan bredvid dig.
Jag däremot. Jag tänker som FAN på dig. Jag saknar dig av HELA MIN KROPP och jag ligger här ensam.
Tystnad,
Tunnel,
Kommentarer
Postat av: Emma
Du verkar ju ha bestämt dig för en av de ju? Välj hon du skriver om, du kommer inte misslyckas, jag såg ju vad de skrivit om dig :)
Trackback
